Expedition Club

2020 Abisko - Unna Allakas - Abisko

Deltagare

Lennart Axelsson

Bertil Ekstedt

Endast Lennart och Bertil deltog. Ursprunglig plan var Katterat-Hunddalshyttan-Unna Allakas-Alesjaure-Abiskojaure-Abisko. P.g.a. att Norge stängde för Corona blev det istället Abisko-Abiskojaure-Unna Allakas-Alesjaure-Abiskojaure-Abisko.

Lennart reste på eftermiddagen 18/3 från Skövde, Bertil klev på i Umeå vid 2-tiden. Det var lite folk på tåget. P.g.a. Norges gränsstängning gick hela tågsättet till Luleå så vi fick byta tågsätt vid 6-tiden på morgonen i Boden. Tågsättet skulle sedan vända i Björkliden

Färden till Abiskojaure var lätt, ganska plan. Vädret fint, solen tittade fram och det var svag vind. Det var måttligt med folk i stugan, vi sov bra.

Nästa dag färd till Ulla Allakas var också lätt, även om det är 24 km, längs en dalgång med liten höjdvariation. Vädret något sämre med snöbyar och måttlig vind. Det var lite folk i stugan i U.

Prognosen för lördagen var ökande vind från sydväst, mest sidvind, och ökande under dagen. Vi startade därför tidigt på den i och för sig korta, 14 km, men kuperade sträckan mot Alesjaure. Det fanns en brant stigning som var svår att klara med skidor och packning. Vi tog av skidorna och gick upp mot krönet, det var jobbigt, vi trampade ofta igenom skaren. Sista biten mot stugan ökade vinden men det var en lagom utförslöpa så det gick bra. Alesjaure har många sängplatser men det var få besökande beroende på Coronan.

Väderutsikten för söndagen var hård vind, visserligen medvind men vi beslöt ända att stanna en natt extra. På lördagkvällen ramlade Bertil på hemvägen från dass och stukade axeln. På söndagen ansågs sig två tyskor hemkallade av ”Mutti”. De skulle ta scotertaxi och erbjöd oss att dela den med dem. Bertil antog m.h.t. sin skadade axel anbudet.

För måndagen var prognosen måttlig vind som skulle öka till hård under eftermiddagen. Jag startade därför kl 5 och var vid vindskyddet vid Rautajaure redan 7.30. Där väckte jag en tysk som övernattade. Vinden ökade men jag hade den i ryggen och det gick lätt. Jag mötte några som kämpade i motvind och motlut. De flesta hade tält och räknade med att slå läger då det blev besvärligt. Några, kanske de utan tält, vände och kom senare till Abiskosjaur. Från A till Abisko var en lätt färd med en hård vind i ryggen över sjöarna behövde men knappt staka. På turiststationen i Abisko var det ganska dött.

Jag övernattade där. På onsdagen var det milt, tungåkt och ospårat. Liften till Nulja hade stängt på måndagen eftersom det var lite folk. Tog tåget hem på eftermiddagen, vi var bara några stycken på tåget. Några dagar senare stängde både fjällstugor och fjällstationer.